Noah mimar

Noah går runt och tränar på olika ord och ljud. Han rör på munnen utan att det låter.
Och så kallade han sig själv vid namn:

Pappa: Vem är det?" (Pekar på Josef)
Noah: "Oa."
Pappa: "Och vem är det?" (Pekar på sig själv.)
Noah: "Pappa."
Pappa: "Ja. Men vem är det?" (Pekar på Noah)
Noah (Tveksamt) : "Oa..."
Pappa: "Ja!! Det är Noah!"
Noah (Glad) : "Oa!"

Noah hörde också att "papper" låter som "pappa". Och eftersom han kan säga "pappa" tänkte han väl att han kunde säga "papper" också. Och det kunde han. Ungefär.
och "fint" = "iiin"
och "ringa" (på dörren) = "ing"
och "mera" = "ea"
och "stor" = "tooo"

Men tecknen är bra att ha ibland också. Till exempel:

dricka (lägger handflatan mot munnen),
springa/skynda ("springer" med armarna),
groda (slår handen mot låret),
blinka /stjärna (öpppnar och stänger handen),
granne Josef som bor ovanför (pekar rakt upp i luften)